Fy fan va jag är gammal
Härom veckan, när jag va på jobbet i Minihuset utspelade sig följande scen.
En av lusungarna barnen ville kolla på en film. En specifik film. Som hon visste att vi har. Jag frågade då om den var som "vanlig film" eller "dvd". Hon svarade " En sån här, vanlig." Och slängde sig över dvdlådan. Vanlig? Jag menade vhs som vanlig. Inte dvd. Shit alltså. Då kände jag mig riktigt gammal.
Hey!
I want, want, want, want, want you out of my sight
This, never, never, never, never, never will be right
Please, don't, don't ,don't ever try to come near
Babe, you, you, you, you, you keep out of here
( Doris- Don't)
Puss*
Tänk om ingen bryr sig
Men jag vet vad jag önskar.
He was black and she was white
You know that most people thought that it wasn't right
I can still remember what she used to say.
It don't make any difference to me
What the world thinks about us baby
Cause in my heart I will always believe
That we were meant for each other
Love ain't got no color
It don't make any difference to me.
(Kevin Michael- It don't make any difference)
Puss*
Tre underbara ting. Gånger två.
Skogsturen med hästarna va sjukt rolig. Inte varje dag man får se en Karin, bakom Springboy, hållandes i tömmar, gående eftersom hon håller på att köra in honom, halka i leran och sätta sig på rumpan. Två gånger. Fan va jag skrattade. <3
Kören. Som vanligt. Fick sjunga lite gospel med. Och en textrad som nästan fick mig att börja gråta. Hur man kan beröra sig själv...
Vägen hem från kören när Malin och jag totalflippar och skriksjunger Jag vill ha mer jul! Trots kramp i magen efter körrepet skrattade vi så magmusklerna höll på att lossna... <3
Hur kommer det sig att jag kollade efter en mobil och kom hem med tre skivor? Kent, Lars Winnerbäck och Doris. Kent för att skivan ( Tillbaka till samtiden) verkar så totalt sönderdeppad, Larsa för att han är den han är och Doris för att få känna dig fast du inte är här.
Och Lisa sade: Stress är livets nyckelord till att spara pengar
Men jag önskar du tände
Ett ljus inom mig
Och inte bara runt omkring
För det mörker som jag bär på
Tycks inte förstå
Att nu är det jul igen
(Ulf Nomark- Jag önskar du tände ett ljus )
Den borttappade strumpan
Ensamma och längtande...
Trots ledig morgondag blir det bussen kl 07:04 till stallet med Karin. Hem o sova lite innan körrepet sen kanske? Ska ju ha konsert på söndag. Första advent. Fyra veckor till jul. Jag vill inte. Jag hatar julen. Ska vi behöva gå igenom det här igen...?
Jag vill ha din ryggrad här
Fäst den i mig
Jag är alltid tryggast när
du är en liten bit ifrån
en rörelse i ögonvrån
( Kent- Kräm, Så nära får ingen gå)
Grey's Anatomy vs Jobbet
Det är inte okej att bry sig så mycket om vad omvärlden tycker. Tänk om det kunde vara så att man bara får göra saker. Utan att någon skulle bry sig. Då skulle jag till exempel äta chokladmousse med crisp i. Varje dag. Till lunch. På kontoret. Bara för att jag får. Och för att ingen skulle bry sig.
Ingen skulle tänka att jag va konstig eller tjock. För ingen skulle döma.
Dessutom så jag lever ett ganska konstigt liv med för lite timmar och så, så har jag lyckats komma tre avsnitt efter i Grey's Anatomy. Dom sände ju ett dubbelavsnitt och det gjorde att hela min värld falerade.
Nu har vi en boxer och jag har spelat in dom två och veckan efter. Och idag. Eftersom jag inte hade en enda plan för lördagskvällen. ( första gången på jag vet inte hur länge.....) Så kollade jag på dom. Alla tre. I en följd. Och pressade massa godis. Och frälste mamma. Vi ska kolla tillsammans på onsdag. Hon undrar med hur det gick med Dom Gravida.
Tycker att Maxi liknar sjukhusserier mer och mer för varje dag. Ska dom få varann? Ska han dumpa henne? Har dom gift sig? Men va? Hur går det med hon och han och chefen? Det är spännande. Koppleriverksamhet, kan tyckas.... Intressant tycker jag.
Och så kom vi på en massa bra bloggcitat.
Men jag minns inte ett enda.
Existensrubbning. Igen.
I can't stand how much I need you
And I hate how much I
But I just can't let you go
( Rhianna/ NeYo- I hate that I love you)
En smula korrigerad...
Puss*
Lycka i skogen
Äntligen! Äntligen har jag henne hemma hos mig. Äntligen kan jag rida i skogen när jag vill.
Dagen började grymt med en ridtur i skogen, mockning ( som Karin stod för), matning och sortering av alla dom miljoner saker som följde med Cinderella.
Efter det bar det av till Maxigymmet ( endast för dusch) och sedan till scanningen.
Nu svider det i mina ögon. Jag är sjukt trött... Jag orkar inte ens blogga. Då är det illa...
Jag ville ju ha Valioyoghurt...
The smell of your skin
Lingers on me now
( Fergie- Big girls don't cry)
Puss*
Så va glasskon på igen
Men också sjukt förväntansfull.
Oj oj...
Tycker även att helgen artade sig ganska bra, trots att jag inte hade några planer alls. Kommer inte överleva en dag utan att träffa någon från Maxi om ett tag... Skönt att man kan jobba mer er, och sedan säga vi ses ikväll...!
Samlades hemma hos Förbutiken- Elin för att slentriankolla på fotbollen. Gick sådär. Såg inte nåt. Pratade djupheter i köket istället. Det va nog roligare än fotboll. Vi förlorade ju ändå...
Här följer citat:
Det värsta är när du måste tillbaka ner i glaset igen...
(Malin Holmberg ang. A glass of water longing for the ocean
och att jag inte vet om jag vågar att bli frisläppt. )
Du måste våga stå för ditt kärleksliv. Think outside the box.
Chosan alltså. Ta med dem imorn. PoK
(Ett sms som mottogs under jobbets stressigaste timmar)
Jag står varken för mitt liv eller kärlek, what so ever.
Inte heller för boxar. Det blir inga chosan och inget think heller...! P(ucko)
Måste lägga in en låttext också, för att behålla min image...
'Cause it's a bittersweet symphony this life
Trying to make ends meet, you're a slave to the money then you die
I'll take you down the only road I've ever been down
You know the one that takes you to the places where all the veins meet.
( The Verve- Bittersweet symphony)
Och imon ska vi sjunga julmedley. Och jag är tondöv.
Puss*
En framtid för 60 kr
Kunskap och framtidsmässan gick av stapeln idag så jag och Malin begav oss dit med stora steg och tydliga mål att idag var Dagen D. Nu ska vi skaffa oss ett liv.
Kataloger insamlades och tillhörande påsar, pennor och tablettaskar. ( Karlstads universitet hade för övrigt godast godis. )
Det hela avslutades efter två timmar på café för att reda ut om vi kom fram till något.
Jag tror inte vi gjorde det. Men, vi har ju lite lektyr. Läser man kanske det går att ta reda på vad man vill egentligen. Kan det vara så att vi kirrade en framtid för 60 spänn?!
I'm tired of using technology
I need you right in front of me
( Justin Timerlake/ 50 Cent- Technology)
Puss*
Ut eller in eller nåt alls?
Hur kommer det sig att när det finns två dörrar ( tex som på Pressbyrån på Korsvägen) och den ena är låst, så drar man aldrig i den som är upplåst först. Varför är det så?
Och varför drar man alltid i dörrar som det står tryck på? Är det bara för att man är sjukt disträ?
Måste även berätta veckans stora nyhet: Jag ropade igår, för första gången i högtalaren på jobbet. Efter en kvarts laddning och peppnig. " Kan Sofis mamma komma till Minihuset, tack." Jag är stolt och nöjd. Förbutiken- Anders tyckte att det gick alldeles utmärkt. Han var min läromästare under peppningen...
Och så vet jag hur han ska vara. En sån som köper yoghurt för att jag hatar fil, trots att han inte brukar ha yoghurt hemma.
Jag tar dig, min älskade blöta fläck på stadens gator och lever resten av livet. I skogen. I full galopp. 2010. Jag är med dig.
Puss*
Om man bryts ner då?
Det borde verkligen ifrågasättas. Är det verkligen så att om det händer nåt som är dåligt så blir man starkare av det? Kan det inte vara så att om det händer nåt dåligt så bryts man ner och blir mindre och mindre tills man blir en liten, liten blöt fläck på stadens gator.
Kan det inte vara så att man inte alls blir stark av att uppleva skit? Kan det inte vara så att man bara blir svagare och svagare?
It's a traffic jam when you're already late
It's a no-smoking sign on your cigarette break
It's like ten thousand spoons when all you need is a knife
It's meeting the man of my dreams
And then meeting his beautiful wife
And isn't it ironic...
Don't you think
A little too ironic...
And yeah I really do think...
( Alanis Morisette- Ironic)
Puss*
Gospelgalen
Jag vill sjunga gospel. Inte jullåtar. Kom igen. Kan ingen se till att den dära högtiden blir avklarad tidigare i år?
Puss*
Det gör ont i mig
Det gör så förbannat ont i mig att bara kunna se på när någon mår dåligt. Det gör ont hela vägen in i hjärtat. Långt, långt in.
Puss*
Dagens I-landsproblem!
Om det är fullt på bussen, och man sitter bredvid någon man inte känner, och det sedan går av folk. Ska man flytta då? Till ett tomt säte?
Säger det att personen man satt jämte luktade illa eller inte dög åt en att sitta med i fem minuter till? Blir den forna grannen ledsen för att man går?
Eller. Blir personen lättad för att man fattar att det är för att få mer plats?
Jag vet inte. Hur ska man göra?
Fan vilka problem jag har...
Do, do, do what you wanna do
Don't think twice,
do what you have to do
Do, do, do, do, let your heart decide
what you have to do
That's all there is to find
'Cos it takes a fool to remain sane
Oh, it takes a fool to remain sane
Oh, in this world all covered up in shame
( The Ark - It takes a fool to remane sane)
Den förbjudna kärleken
Till exempel:
Varför faller man alltid för fel kille? Han med flickvän, the bad guy som skulle platsat fint i filmen Requiem for a dream, chefen, killen som är pappa, eller varför inte han som har åldern inne för att vara ens egen far. Eller lillebror...
Och varför är det så att man inte vill ha det man kan få?
Vaför dumpar man killen som offrar allt för en, klämmer in lite otrohet mot han som aldrig skulle såra en eller bara lämna han som lever sitt liv för en sen åratal tillbaka, utan anledning....
Då är min fråga:
Hur kommer det sig att när man fått grepp om the bad guy, pappakillen eller han med flickvän, så är det inte lika kul längre. Då hamnar han i kategorin avlagd. Dumpad fortare än kvickt.
Och varför är det alltid så att det är precis tvärt om...? Att när man faller för the bad guy, så är det alltid han som tappar intresset. Det är alltd jag som blir avlagd. Varför är det så?
Och Malin... Det där med ödet. Jo, visst. Men jag vill inte bli avlagd igen. Jag har inga fler tårar...
What do you think? We could give it a try '
Cause you never know maybe we could be soulmates
But maybe not or maybe so
If you never try then you'll never know
The grass could be greener
And it'll always be greener on the other side
But you just never know
This could be the one
(Limp Bizkit - The one)
Puss*
Svar
Kommer vi pussla med alla dessa skärvor i vårt känsloliv
Och försöka känna varje gång att det är ment to be
Så med olika motiv i olika sängar
Kommer vi nog alltid låtsas som att det regnar
(Snook- Låtsas som att det regnar)
Puss*
Hur man utnyttjar en ledig dag
2. Ät frukost till en dålig serie på femman.
3. Långduscha.
4. Häng på Facebook och msn en stund.
5. Shoppa effektivt. ( Två koftor, jeans, skor, partytop, väska, söta långa strumpor)
6. Repa med kören för tredje dagen i rad. Jag älskar. ( Och ja, det kändes lite skumt att se alla i nyktert, obakis tillstånd igen...)
7. Ät mat och häng lite mer på Facebook.
8. Lek en stund med Karin och red ut en bråkdel av allt som hänt under veckan då hon lämnade mig för Island... ( Konstiga val...Hihi!)
Nu ska jag sova. Jobbar tidigt imon. Kors i taket...
Om man nu inte råkar vara en ost
- VaktmästarRobert
Puss*
De unga och de gamla
Egentligen är det underligt att man kan ha så kul med folk som är så mycket äldre och lever så annorlunda liv mot en själv. Vi snackar liksom 30-åringar med barn och bil och man.
Fast samtidigt kanske det inte är så konstigt. Vi är ju alla lika störda. Lika glada. Samma konstiga humor. Vi älskar musik. Och. Vi har Facebook... :P
Rephelgen med kören va sjukt kul. Efter massa sjungande badade vi i den kalla varmvattensbassängen för att sedan äta trerätters middag. Grymt gott.
Flaskor och burkar tömdes och karaoken var i full gång. Senare även dansen... Elitgruppen gick inte och la sig förrän klockan halv sex. ( Efter ätning av frysta björnbär...) Och det kändes i morse, när vi repade. Ont. I. Huvud. Aj.
Rykten går om himla skumma bilder, bland annat där någon slags balettpose visas... Inga minnen. Jag vill se. NU.
Det va grymt. Sällan har "Det regnar här i Stockholm" varit så bra. Aldrig tidigare har jag sett de sidor jag fick se av folk. Om det var possitivt är dock för tidigt att säga. Somliga har ju totaldemolerat bilden av att vara den fromme. Och jag vet inte om jag gillar det... Haha!
But I can't make you love me
I can't make you care
( A- Camp - I can buy you)
Puss*
PIRR I MAGEN!
Ska jag våga utföra min plan? Troligen inte. Men jag måste. Annars kommer jag inte kunna lägga ner.
Jag är där igen. Där jag INTE skulle vara. Känslor är inget för mig.. Jag kan ju inte hantera det...
Puss*
Krulltott is going mad!
Jag hade minst två chanser idag. Att säga nåt mer än hej... Och jag tog dom inte. Jag fattar inte varför jag ska va en sån tönt... Vad har jag att förlora..?
Jobb imon med.. ( kommer jag våga...? ) Och sen: Innebandy men Maxifolket. Grymt kul är det!
Är dessutom sjukt nervös för resan till Marstrand när jag ska köra bil själv. (!!!!) Kommer inte hitta dit med mitt lokalsinne. Mormor har kalas hemma, men jag MÅSTE åka med på rephelgen med kören( som är på Marstrand...). Julkonserterna kommer inte bli kul för mig annars...
Och så till den stora frågan..
Kan jag hämta hem ponnyn snart..?
Puss*