Emelie

Barn är en egen värld. Dom är förvisso i sin egen värld med, ibland, men jag menar att barn är en annan värld än vi "vuxna" och vuxna.

Att man kan få en jacka till att bli vingar, en lerklump att bli en helikopter, hitta fiskar som inte finns i en brunn, plocka pinnar och ogräs för att ge till mamma just för att man tycker det är så fint, att rita fyra streck på ett papper och titta konstigt på fröken för att hon inte ser att det är hela familjen som är och badar på Skara Sommarland, baka kakor av geggamojja, leka sjörövarskepp på en rotvälta, hitta en glansig sten och ja visst är det guld... 

Hur man kan dimpa ner i sandlådan utan en tanke på att man kan bli smutsig, doppa armarna inklusive tröja i en balja vatten för att se om man blir blöt, eller för den delen stoppa upp en pärla i näsan för att se om det fungerar, smaka lite på sanden, bygga ett torn av en sten, bara gå och titta på allt som finns...

Jag kan fortsätta i all oändlighet. Barn har så otroligt mycket tankar och funderingar och dom är så mycket smartare än vad vi tror. Ett barn kommer ihåg och förstår. På frågan vad ett träd är fick vi hundra gånger mer kreativa svar från tvååringar än vad jag eller du eller vad någon annan "vuxen" eller vuxen ens skulle kunna fantisera fram i sin vildaste fanstasi.

Barn är underskattade. Vi tror att vi kan prata över huvudet på dom, men det fungerar inte. Dom gör som vi gör. Barn kan så mycket mer, har så mycket idéer och tänker så mycket mer än man någonsin kan tro.

Malin, för att inte göra dig allt för nervös...: JA jag tycker fortfarande det är vidrigt när det rinner ur alla hål i ansiktet på dom, när dom kletar snor på mig, tar i mig med salivfingrar och är sådär allmänt kletiga. Det gillas inte. :D

Dock är det grymt att få betalt för att få fem barn att sova. Ligga på en madrass och klappa lite på dom. Det är höjden av slappt jobb... :P

Puss*