Emelie

Ibland kan det vara svårt att se skogen för alla träd.
Och jag blir lite arg på mig själv när det står en hel hög med träd framför mig och jag vägrar se dem som en skog. Jag ser liksom en stam här och där och ett löv som blåser hit och dit i Stormvinden.

Jag måste bli bättre på att se. Eftersom skogen inte kommer tala om för mig att den är där.

Jag skall öva. Men kan inte lova resultat.
Jag måste se skogen för vad den är.
Mitt allt.



Puss*

Och beskåda den sötaste ring som någonsin skapats:



4x3 cm i silver. Sitter snarast på mitt finger. Tjoho! 
Beställd från Kyssjohanna.


Puss*

Första maj.
Arbetarnas egen dag.
Spårvagnstrafiken avstängd och hela Avenyn kryllar av arga människor som ville höras.
Ville säga sin åsikt. Till någon som inte hör. Eller ser.

Man får tycka vad man vill om det där.

Jag tycker det är härligt att det finns folk som engagerar sig och faktiskt orkar bry sig.


Puss*

Man kan liksom identifiera sig med vissa klädmärken.
Stormen är Peak Performance.
Jag är Vila.

Givetvis fann jag, i en tidning, en underbar klänning till sommarens bröllop. "Den måste jag ha". Men den fanns inte.

Jag väntade. Och väntade. Och väntade.

Rinde Mandel, dom skulle inte ta in den.
Ringde Vila i Partille. Den skulle komma.

Och. Den kom.
Jag ringde och la undan. Den sista small. YES!
Åkte dit. Provade. Den passade (så klart, eftersom vi är ett).
Men. Den var trasig. Och fläckig.

Den enda klänningen i hela Göteborg. TRASIG!

Ringde Vila i Halmstad. Nobben.
Ringde Vila i Stockholm. Nej.

Till slut.
Nelly.com räddade mig.
Nu är den beställd och jag kommer vara finast på festen!




Puss*

Nedan följer ett tillägg till gårdagens lista.


Lisebergs åkattraktioner provkörs.
Semestern är beviljad önskade veckor.

I can feel it in the air!

Puss*

Balkongen är städad, möblerna är inoljade och blommor planterade.
Vinterjackan används mer och mer sällan.
Cykeldäcken är pumpade och rullar snabbare än någonsin.
En tenta och en hemtenta kvar (förhoppningsvis, om det gick bra på senaste, annars två tentor).
Solen värmer.

I can feel it. Sommaren är på väg.


Puss*

Hon på gymmet: Oj, va dina byxor ser sköna ut. Var har du köpt dom?
Jag: Tack, ja dom är sköna. Köpta på HM för massa år sen.
Hon på gymmet: Jahaja. Ja, jag bryr mig liksom inte om hur det ser ut bara kläderna är sköna att ha på sig.


Menas det då att mina byxor är fula men ser sköna ut?
Tänk så knas det kan bli. Mycket festligt.

Puss*

Jag: Jag viker lite tvätt.

Mormor: Stryker du något, då?

Jag: Nej...

Mormor: Inte ens Stormens skjortor?

Jag: Näe, det får han göra själv...

Mormor: Va?! Får han?



Ett telefonsamtal om en hustrus (eller dylikt) måsten.
1987 vs 1922.

Söta, snälla mormor som i alla år strukit morfars skjortor.

Puss*

Skinnjacka
Ingen halsduk på promenaden hem från skolan
HD med tillhörande knutte på Avenyn
Blyg sol som kikar fram
Folk på parkbänkar

Jag är nyklippt och det ÄR vår i luften.
Känns som att nu kan ingenting stoppa mig. Förutom den LILLA (stora) PETITESEN (katastrofen) tenta imorgon. Är ett nervo men försöker foka på sol och Freeport i helgen.

Puss*

Ett litet smakprov från föreläsning, hållen på engelska. Nedskrivet av någon som helt klart tänker på svenska...


Kan man inte fulfilla den ena gör man det med den andra.

Att vara människa utifrån human growth.

Be able to understand mekanismerna mellan attityd och behavior.

Dessa enhance performance and satisfaction.


Tentan kommer förmodligen se likadan ut.


Puss*

Man vet inte vad man har förrän det åker till Alperna i 10 dagar.


Men det bästa med att det är vindstilla hemma är att det nu finns tid för självrannsakan. Varför just Stormen, liksom... Och det bästa med det är att jag kommer på en hel hög med saker! 


Puss*  

Jag äter kräm väldigt, väldigt sällan. Men. Om man nu skall göra det så är Ekströms extra prima jordgubbskräm EXTREMT underbar.

Seså! Gå och köp. Nu!


Puss*

Klockan är 22:15. Söndag. Väntar på spårvagnen vid Valand.

En tjej kommer in i busskuren och ställer sig på replängds avstånd från mig och väntar hon också.
Det knackar på glasrutan bakom henne.
Hon vänder sig om.
En kille gör tecken. Tecken som innebär skamliga sexuella förslag.
Hon säger nåt i stil med "usch! Fy!" och ställer sig på fotlängds avstånd från mig.

Hon säger "Det skall inte behöva vara så här".
"Nej", säger jag. "Jag har väntat på min vagn i 16 minuter för att jag inte vågar gå hem själv".

Det skall inte behöva vara så här.


Puss*

När det verkligen gäller. Då vet man vilka man kan lita på.


Puss*

Nu så här lite i efterhand, efter releasepartyt och det värsta trycket efter autografer lagt sig är det väl dags att publicera årets film på webblogg.se.


Snön smälter lite för var dag, men ack så kul man kan ha i luftigt puder på Korsvägen i Göteborg.

Se och njut!


http://www.youtube.com/watch?v=c_0SGn8ECGE


Puss*

När jag blir stor vill jag ha ett jobb jag gillar.
Jag vill ha en herrans massa ungar som jag också gillar.
Jag vill ha intressen och en stund för mig själv.
Jag vill träna.


Däremot vill jag inte bli en sån där som suckar och kollar klockan i matkön för att jag är sen till dagishämtning, middagslagning och snöskottning. Jag vill inte bli en sån som alltid längtar bort och tycker både man och barn är överflödiga. Jag vill inte bli en sån som blir rynkig på magen och har fula byxor för att jag inte prioriterar att köpa nya.

Jag vill älska mig själv, mina barn och Stormen.


Men när jag såg kvinnan bakom mig i kassakön igår blev jag sådär osäker på om jag har för höga krav.
Det kanske inte är möjligt att leva som jag vill?

Puss*

Igår var det alla hjärtans dag. Dagen då vi skall visa varandra lite extra mycket kärlek. Så klart skall kärleken frodas och blomstras och visas varje dag om möjlighet finns. Men på Alla hjärtans dag får vi liksom chansen att göra det lite extra frodigt och blomstrigt och visande.

Och tro mig, svenska folket var på romantikhumör en dag som igår. Jag satt i kassan på jobbet.

Semlor, hjärtformade tårtor, kakor, chokladpraliner. Blommor, kort, jordgubbar och nallar. Kärleken frodades, blomstrade och skulle visas.  

Och jag, jag blev alldeles varm i hjärtat.

Puss*

I drygt ett och ett halvt år har jag klarat mig.
Litteratur på engelska så det sprutar i öronen. Har inte läst en svensk fackbok på över ett halvår.
Och det har varit helt okej. Jag förstår och klarar tentor.

Men nu. Nu är det nog kört. 22 februari är dagen.
Nästa kurs, Människans drivkrafter, skall gå på engelska. Helt.
Med det menas:
*Engelsk litteratur- inget nytt.
*Föreläsningar på engelska.
*Seminarium på engelska.
*Salstenta med essäfrågor, på engelska.
*Två indonesiska utbytesstudenter som inte kan svenska, men engelska.

Läsa funkar. När jag liksom gör det så fort jag vill och ingen hör mitt uttal. Men nu, med seminarium på engelska där frihet och annat skall diskuteras, då kommer alla höra.

Och jag är inte helt säker på att jag kan formulera en mening utan att det låter svengelska.

Comfort zone! Var är du?!?

Puss*