Nej tack, om jag får...

Borde verkligen sluta jobba. Det är grymt skönt att vara ledig.






Det spelar ingen roll vad jag säger, skriver eller gör. Har du fått för dig att jag vill ha dig så kommer du inte tro på vad jag säger. Men jag vill inte. Jag vill inte ha dig. Egoism är inget för mig. Du är inget för mig. Du är övermogen. Det är inte jag. Jag är omogen. Och jag är inte mig själv med dig.
Det va inte jag som skickade sms varje dag. Det va inte jag som frågade om du ville åka till landet över helgen. Och det va inte jag som sa att jag såg fram emot att göra det igen. Det va inte jag. Det va du. Jag har inga känslor. Eller jo det har jag. Men inte för dig. Smsen som skickats är bara för att jag tycker att det är så förbannat jävla askul att du tror att jag vill ha dig, så jag måste spä på det lite. Kanske för att styrka dig. För att du ska få må lite bra. Eller jag vet inte. För att jag har sjuk humor kanske...
Det jag skrev, om att jag va trasig, det va inte om dig. Även om du tror det. Jag menade inte om dig. Jag hade inte en tanke på dig. Det har funnits andra än du. Som är han som är du. Du är du. Han är du. Ser du skillnaden?  
Men. Vad jag än säger så kommer du inte tro mig. Men det är så det är. Det kanske jag inte kan ändra på. Men jag vill inte. Jag vill inte ha dig. Jag vill ha någon annan. Och peppa mig, så jag vågar säga hej...


Puss*

Fan va snopet...

Inte blev det nåt spendara mera, och inte nåt kung i baren heller för den delen...

Utan bankomatkort, körkort och busskort kommer man inte långt. Allt är nu i trygga händer hos någon annan än mig, och jag sitter i telefonkö för att spärra busskortet som inte är registrerat. Jag kommer inte in på mina sidor.
Måste ta nytt körkortskort. Och har inga cash. Jag är utelämnad åt mitt öde.

Det värsta är att jag va nykter.



Herregud... Ska aldrig mer sätta min fot utanför Maxi, för då skiter det sig...



Puss*

Min Askungesaga

Jag fick henne. Cinderella. Askungen. Det är hon och jag i skogen. Som en Askungesaga. Så himla skönt. Jag är så glad.

På detta lägger vi en utekväll med my life, my love, my all... :)


Just nu, just idag, leker livet. Låt det få va så ett tag...



Puss*


Jag har inget levande liv...

Så va det äntligen fredag igen. För alla som inte ska jobba... Jag har fan inget liv. Usch!

Gårdagen var faktiskt en ganska rolig dag. Jobbade som vanligt. I minihuset. En efter det blev det otippad innebandyspelning med några Maxiare. Eftersom det va otippat hade jag inga kläder med mig anpassade för ändamålet och fick då låna av allas vår Robin ( aka Pumba) . Ett par gigantiska shorts och ett linne. Såg ut som Avril Lavigne.

Efter en timmas svett bar det otippat av till Sticky för att... Ja.. Inte vet jag... Men vi skakade loss lite och åkte hem tidigt, eftersom vi är arbetsnarkomaner...

På vägen hem ställde jag mig frågan "vem ska jag ringa nu? " " vem vill prata med en full Emelie mitt i natten en vardag? " och kom fram till att jag inte hittade någon. Skit. Blev lite deppad...
Peppade dock upp igen när jag kom hem och såg lönespecen från dagis, och att den var dubbelt så stor som jag trott...

Passar alltså alldeles utmärkt med en utekväll imon (Efter sex timmars jobb. Jag vill INTE INTE INTE!!!!!) . Spendera mera. Kung i baren. Och så vidare.





Dessutom irriterar det mig att jag idag hade världens chans idag, men jag tog den inte.
Varför ska jag jämt fega ur???!


Puss*

Var är ketchupen??!

Stablit att våran kyl har gått sönder. Och att det är så kallt ute att vi kan ha div mat i garaget. ( och i en liten campingkyl....) Där, i garaget, i en påse, hittar jag den. Ketchupen. Som jag letat...


Nu, snart ska jag till jobbet. Äta ketchup först. Med korv. Och pasta. Nyttigt. Inte. Men, jag orkar inte bry mig...



Puss*

Jag är ett med min ångest.

Har varit där nu. Och ridit hästen. Det gick så bra som det kunde, som Karin så fint uttryckte det...
Nu är det upp till ägaren att avgöra om jag är rätt för hennes häst eller om nån annan av dom som ridit/ ska rida är det. Jag vill att det ska va jag.

Det är ju riktigt vidrigt att jag inte kan påverka hennes beslut. Kan bara lägga mitt öde i någon annans händer ( lite dramatiskt, ja, men skit samma). Och jag gillar inte det. Ångesten är total och jag kommer snart inte veta hur det känns att inte ha ångest längre... Vi växer ihop...!

Kanske inte va så bra att ta den där lördagen..? Jobba 12 dagar. Det är nog inte så himla hälsosamt. Men jag är sjukt girig efter pengar, så jag ställer upp.
Winnerbäck på söndag, så då ska jag verkligen inte jobba. Första lediga dagen på sjukt länge. Ja.... 12 dagar..!


Ögongodis.



Puss*

Krossa alla tummar!

Cross your fingers för mig.

Har lobbat och tjatat hela dagen. Jag lyckades byta bort min jobbtid imon. Ska till Alingsås och provrida.
Håll tummarna för att vi kommer överens. Att allt blir bra. Att inte alla mina pengar försvinner...

Jag och Karin är som två obstinata 14-åringar. Allt vi pratar om är hästar och killar. Det är sjukt stabilt.
Tack för att du orkar med mig... <3



Haha! Ja! Jag älskar dig. Men det visste du väl redan?

Imon är den stora dagen... 


Puss*

Gladast i Sverige. Jag lovar!

Nu fan är livet grymt!

Jag fick svar! Jag ska provrida den lilla gulliga Cinderella. Ska ringa imon och bestämma när.
Karin, nu är det race i skogen!!! Jag är så jävla glad!

Nu är det bara lägenhet som fattas...

Och du... Men vem är du? Vad heter du? Inte vet jag. Men egentligen, bryr jag mig? Nej. Jag vill bara ha en häst. Hoppas vi funkar ihop... Jag och Cinderella... :)

Puss*

Nej men nej!

Sagt det förr, och jag säger det igen.
Maxi förstör mitt liv. På alla plan. Inte ens lönespecen blir man glad av.
Trots att jag jobbar 11 dagar i rad. Det värsta är. Jag har inget annat att göra, så jag kan lika gärna jobba...











Jag vill inte bli ersatt. Jag vill inte det. Kommer jag bli det? Jag vill inte det...

Puss*


Var tjugonde minut

När jag kan kollar jag min mail. Minst var tjugonde minut. Men än så länge har jag inte fått nåt svar.
Vad hände med Cinderella???!


Puss*


Working together, sleeping together

Så va helgen slut och det är måndag igen. Fan va det går fort alltså. Hinner inte med längre. Det är nog ett tecken på att åldern stiger... NEJ!

Lördagkvällen spenderades på Chez a mis (?) med Maxifolket. Avtackning av Lasse på lagret. Det va himla trevligt, och efter att ha insett att piercingar är sjukt hett bar det av hemåt. Landade för andra natten i rad hemma hos Karin. Working together, sleeping together. Det är så det ska vara...

Och snart är det riding together med.
Hästletandet är i full gång och gårdagskvällen gick i mailens tecken. Skickade iväg några stycken och har redan fått svar på två, så snart blir det provridning. ( På den ena iaf. Den andra visade sig vara 32 år, och även om ägaren sa att den va pigg så känns det lite väl gammalt...! )

Idag är jag ledig och mailar och drömmer mig bort till stall och hästskit. Det som är så himla bra med hästar är att allt annat ( det motsatta könet, inte för att det är allt, men för att man bli galen av det på alla sätt) bara försvinner ur ens tankar. Det liksom löser många timmar av irritation. Det är bra. Hellre en häst än pojkvän. Som det känns nu iaf...

Jobb tisdag till söndag. Känns sådär, men specen är välkommen...

Ha en bra dag!

Puss*


Ridsugen

Jag måste fixa en häst. Det här går inte längre. Har längtat i 4, 5 år. Det är dags nu. Kommer i mina gamla stallkläder. ( Ja, jag sitter i dom as I write... ) Jag har allt. Borstar, kläder, kärlek. Till och med en stallplats. Det är bara det lilla djuret som fattas... Måste fixa. Nu.

Längtar efter att få frysa om tårna, men känna värmen. Sitta högt upp, men känna tryggheten. Många sena kvällar eller tidiga mornar, men det är värt det. Det är värt att inte kunna träffa folk, festa, jobba dygnet runt, och pojkvän finns liksom inte. Det går inte ihop. Och det verkar vara ganska lägligt just nu. Måste få rida igen.
Hästar. Det finns inget vackrare, underbarare, mysigare, varmare. Och dom sviker aldrig. Ljuger inte. Lämnar en inte i sticket. Man ger och tar. Det är kärlek som består. Som ingen som inte upplevt det kan förstå.

Och så är det.

Puss*

Kan man formatera mig?

Jag skulle nog behöva formateras. Så jag liksom slutar tänka på det jag tänker på nu. Radera bort allt gammalt skit. Och det som är nytt, men ändå verkar så hopplöst, korkat och dumt. Som verkar som att det kan bli ett fall ner i mörka avgrunder. Igen. Som vanligt. Alltid.
Jag vill bli formaterad. Nu.


Puss*

Om jag blundar hårt...

Det jag helst av allt vill just nu är att gräva en djup grop i marken, hoppa ner i den och ta med mig ett lass med stenar i fallet.
Om jag blundar hårt och önskar och önskar, kanske det blir som jag vill...?













Du vet inte. Men borde få veta. Jag har aldrig varit såhär trasig. Jag höll på att bli hel. Och så pang! På en sekund. Så var jag tillbaka igen. Jag hatar dig så...  



Puss*


Jag hatar det

Hur kan en händelse påverka ens liv så mycket? Varför finns tankar? Varför finns känslor? Jag hatar det. Ibland undrar jag hur det skulle vara att vara helt känslokall. Inte känna något. Då skulle jag iallafall kunna gå in på jobbet med rak rygg.





Och jag skulle kunna be somliga att dra åt helvete. Utan att bry mig.


Nu börjar vi närma oss början av slutet, slutet av början
Så lyssna upp alla förvirrade resenärer som är med på den här resan
Som inte vet vart dom ska men dom ska komma dit
Som tycker att förvirrad är ett negativt ord
Man behöver inte veta vart man ska
Man behöver bara veta att man ska komma dit
( Snook- Har du tänkt på din egen begravning)


Puss*

Tjänstledighet, kanske?!

Ojojoj.... Ja, alltså... Jag är vid medvetande. Fysiskt. Men Psykiskt....? Om man säger såhär...: Jag kanske inte behöver säga upp mig, men tjänstledighet i minst en månad är nog nödvändigt...

Det va skitkul i lördags. Massa mat, dricka och framför allt grymt folk. Alla va så himla glada och fina. Annorlunda att se folk i kläder som inte innefattar mörkblåa byxor och röd skjorta.
Tackar dock min lyckliga stjärna att jag är ledig idag och slipper det grymma folket. Alla skrattar åt varann. Åt. Inte med. Haha!

Är som sagt ledig idag, och det är helt underbart väder. Därför blir det promenad i Slottskogen med Karin. Försöka lösa mysterier och annat. Det kommer nog gå bra. Inte...! Så kanske det blir en liten runda på stan med. Måste ha en ny svart sjal. Min är spårlöst försvunnen...

Ojojoj... Ångesten är total...


Puss*


Uppladdning!

Så va ännu en vecka slut. Typ... Två dagar kvar, men för resten av världen är det ju helg nu... Kanske inte riktigt resten, men typ. 

Onsdagskvällen firades med bullbak och Grey's anatomy. Andra avsnittet i rad som slutar så himla sjukt spännande. Men hon kan ju inte dö... Hela serien kretsar ju runt Meredith. Vad skulle hända med Mc Dreamy och Mc Steamy???! Bullarna var för övrigt jävligt goda. Jag och Sambo- Karin är bäst på husmoderssysslor....! ( Eeeeeh?)

Imon går den sedan länge efterlängtade personalfesten av stapeln, och självklart var det dags för en ny utstyrsel då jag inte kunde hitta något i mina gömmor som duger.
Det blev en liten petit svart med stenar upptill. Även en silverglittrig grå kofta och svarta URsnygga stövar. Allt inhandlat på en timma. Jag börjar bli riktigt rutinerad nu... Och ruinerad. Men det är inget vi talar högt om...

Festen håller som troligen tidigare nämnt till i träningshallen på jobbet. Av anledningen att där finns inga gränser. ( Enligt chefen...! ) Eftersom jag inte vet hur detta kommer sluta får vi väl se om jag kan rapportera om kvällen eller om jag vaknar upp i bastun, under bänkpressen eller i nåt förråd på söndag morgon. Gör jag det så säger jag upp mig. Och rapporterar inte.

Jobbdag 6 av 7 imon. Orkar jag? Njeee.... Men det är minihustime. Så det blir nog soft. Och segt...

Lev väl.

Puss*


Dagens ups and downs

Dagens Yeeei! :
* Har man för stora byxor känner man sig smal och snärt. ( Kan typ bo i mina Icabrallor...)
* Jobbet gick asfort.
* Det börjar connecta i lunchrummet.
* Jag har nästan inte funderat alls.
* Inhandlade ett Rosa BandPressbyrån .

Dagens Noooooh! :
* Om man tänker på att man kanske skulle ta en mindre byxstorlek, kommer insikten att dom mindre inte går att knäppa.
* Var i Minihuset idag. Det va skittråkigt. Eller, soft att kolla på film och få betalt. Men varje dag??! Njeeee...
* Hann inte med den tidiga bussen efter jobbet och fick vänta aslänge.
* Busschauffören kunde inte köra.
* Måste till Systemet ( till förfesten innan peronalfesten på lördag, inte bara för att jag MÅSTE ha sprit, utan av en anledning...:P) och jag hinner inte!

Nu måste jag packa lite, eftersom jag ska bo hos Karin imon och på torsdag. Blev inte hela veckan, men vi ses ju varje dag ändå...




Who doesn't long for someone to hold
Who knows how to love you without being told
Somebody tell me why I'm on my own
If there's a soulmate for everyone
(Natasha Bedingfield - Soulmate)

Hur blev jag en ost??!

Började dagen med att försova mig en smula, men hann med bussen efter galet springande fram och tillbaka i huset.
Väl framme på Varbergsgatanhållplatsen ( långt ord) gick jag med tunga, tunga steg till Maxis lokaler. Hamnade i kassan och den första timman gick galet fort eftersom min ryggkamrat var Hedababen. Lite kunder, mycket snack. Det va himla kul...!

Karin begav sig sedan mot nya äventyr i korven och jag fick hör och häpna vara i osten idag. Plocka ost. Vet inte hur jag hamnade där. Men jag insåg en sak. Det är så jävla tråkigt. Fy fan. Det luktar riktigt vidrigt i ostkylen. Alltså lagerkylen. Kylrummet. Tänk en såndär fin ost som luktar fotsvett. Så, precis så, luktar det i hela kylen. Jämt. Urk!

Tiden gick dock ganska fort och enligt rykten skulle min käre far just lämnat butiken. Kastade mig på stämpelklockan och greppade mobilen. Han var halvvägs hem, men underbar som han är vände han tillbaka igen och kom och hämtade mig. TACK för det, eftersom jag inte hann vara hemma mer än en knapp timma och fixa i ordning mig för körrepet och dessutom en konsert vi skulle ha för nån grupp tanter och gubbar som gjorde nåt som kallades för Folkhälsoveckan. Fråga mig inte vad det är, men dom skulle lyssna på en föreläsning om syskonrelationer. Den gråa mannen i mitten log inte en enda gång under den halvtimman vi sjöng. Kul. Hälsosamt. Njaaa...

Imon är det dags för dag två av sju, och jag känner att jag kommer nog klara detta.
Men, när man plockar varor finns det utrymme för allt för mycket tänk. Och som vi alla vet är det något jag är allt för bra på.



It's like you were my favorite drug
The only problem is that you was using me
In a different way then I was using you
But now that I know it's not meant to be
I gotta go, I gotta wean myself off of you
( Rihanna- Rehab)

Puss*

RSS 2.0