Emelie

Glasögonorm. En sån är jag. Ja, men har liksom skämts lite hela min barndom att jag har glasögon. Det är ju bara töntar som ser dåligt. Det vet väl alla. Och jag vill inte vara en tönt.

Nu har det gått några år. Och jag har linser. Oftast. Nästan jämt. Men ibland har jag på mig mina brillor, ja dom där svindyra jag köpte, om det var i våras, kanske, som jag tänkte att jag skulle ha på mig jätteofta som jag inte har.

Jo, men idag har jag haft på mig dom. Idag skulle jag på spinning. Spinning är lika med svett. Svett och glasögon passar inte ihop. Det vet väl alla.
Alltså, utan glasögon ser jag ungefär en decimeter framför mig. -5. På båda ögonen. Jag insåg att det är skitjobbigt att spinna med glasögon som åker ner hela tiden. Det går inte. Så. Jag tog av dom. Såg inte ett smack.

Men. Det var så skönt. Jag visste vad jag skulle göra. Var helt fokuserad på mig. Inte på någon annan, hur mycket andra tog i, hur alla i gymmet såg ut, vad klockan var. Det var bara jag. Jag och min halvkassa kondition. Jag och min överlevnadsinstinkt.
Så, jag vill bara att ni ska veta det. Ni skarpsynta.Det är skönt att ibland, bara ibland, lite då och då, när man själv vill, kunna stänga av. Stänga ute bruset. Vara med, där, mitt i allt, men helt fokuserad på sig själv.

Puss*

Det är underligt hur olika livet är för olika människor. Vi gör olika saker, blir glada av olika saker, ledsna av olika saker, prioriterar olika, tycker om olika...

Vissa gör ingenting. Vissa bara låter det vara. Vissa stannar på jobbet, utan att säga något, utan att ifrågasätta, trots att det är skit.
Vissa låter det vara som det är. Tar inte tag i det. Låter det förfalla. Hemma. På jobbet. Ekonomiskt.
Vissa gör allt. Är med i föreningar, jobbar dygnet runt, har massor med barn och ett hem som passar i en dyr, fin veckotidning med blankt omslag.

Det är underligt det där, hur olika liv kan vara i samma stund.
Hur klockan i mitt liv och i mannen på 4:ans liv är 16:12. Han har en starköl i handen. Jag har en banan.


Igår när jag skulle sova tänkte jag på hur härligt varmt det var i badkaret.

Puss*

Jo men jag funderar på om vi verkligen får, egentligen, men vad ska vi göra..? Okej, vi får skylla oss själva, egentligen, men det är ju mycket roligare här.
Vi pluggar i Borås och bor i Göteborg. Eller, pluggar i Borås, det är just vad vi inte gör. Vi sitter på Handels. Jo, föreläsningar och så har vi ju där, i lilla Borås, men när vi ska läsa själva, var ska man ta vägen? Stadsbiblioteket är ju inte tyst. Hemma finns frestelser. Så, vi hoppas på att vi får.

Idag, när vi satt där var det mycket mer än Ledarskap och förståelse som susade i huvudet.
* Folk är inte så bra på att viska.
* Det behövs inte mycket för att jag skall tappa fokus.
* Vad betyder Frapperande? Det stog i boken, men det låter som ett skämt.
* Godis. Eller vad som helst. Bara det går att äta och jag slipper läsa.
* Det enda sättet för att boken skall ta slut är att läsa den. Panik.
* Himlen är oskyldigt blå.
* Alla springer ut och in i rummet. Var ska alla? Vem ringer? Vem ska dom träffa?
* Mat.
* Klockan. Jag får gå hem klockan fyra. En minut har gått sen sist jag kollade. Hela tiden.
* Undrar hur det är att vara elefant. Delfin? Är det kul? Katt kanske...?
Fokus?

Igår när jag skulle sova tänkte jag på att körrepet kändes roligt även om Maestro tyckte det va sådär på sina ställen...

Puss*

Nej, men det är ju inte kul. Det är ju inte det. Att vara deppig. Det är dags att göra om, göra rätt. Tänka om, tänka rätt. Fokusera om, fokusera rätt.

Jag har gett mig själv en uppgift. Varje kväll, när jag ligger i sängen och skall sova, då skall jag tänka på en sak som har hänt under dagen, en sak som var rolig. Eller glad, eller positiv, eller trevlig, eller härlig. Eller nåt annat som inte är deppigt eller negativt.

Det behöver liksom inte vara en stor sak, det kan vara världens minsta lilla händelse. Så pytteliten att den nästan inte finns och sånt som verkar helt obetydelsefullt, men som inte är det för mig, för att det var bra.

Nu är det nytt liv på gång. Inte "äta-nyttigt-och-träna-så-jag-blir-skitsmal-nytt", utan nytt inre, nytt tänk. Nytt gladare. Det kommer gå skitbra!




Igår när jag skulle sova tänkte jag på att köttfärssåsen jag gjort var jättegod och att Stomen kommit till Göteborg.

Puss*