Ovärdigt

Det finns få positioner som känns så ovärdiga som då man kryper, ålar, krälar sig ur havet upp på blöta algiga klippor för att ta sig tillbaka till solspoten.

Osmidigare än någonsin.

Puss*

Vecka 2

Halvtid i semestern är jag stolt att tillägga:

Segling genom Rammen, Fiskebäckskil, Grebbestad, Hunnebostrand, Käringön, Ussholmen.
Bröllop i Månstad.
Mys hemmavid.

Dagen har spenderats med att hjälpa Stormig faster att köpa en garderob.
Och. *trumvirvel* Vi har köpt en resa! Till Kroatien! Vi åker på fredag!

As good as it's gonna get.


Puss*

Vecka 1

Möhippa.
Söderköping med tillhörande besök på Smullan.
Öland men vindsurfingvind och solningssol.
Konsert med Melissa Horn, Laleh och Lars Winnerbäck.
Besök hos mormor och morfar med Vienettaglasstårta.

Första veckan på semestern har varit perfa. Helt och hållet.

Puss*

Lyckliga dag

Mina vänner. Jag säger bara ett ord.

S.E.M.E.S.T.E.R.


Puss*


Benjamin Button

Jag vill ge alla mina blödiga, kärleksälskande, romantiska vänner ett filmtips.


Benjamin Buttons otroliga liv.

Se den. Ta den till er.






Puss*

Den omanliga mannen

Vi har nya kundkorgar på jobbet.
Sånna där med fyra hjul som skramlar, som man drar efter sig i ett handtag.
Som vanligt i förändringar föjler många blandade åsikter. Några gillar. Många hatar. Det är mest de negativa reaktionerna som hörs. Korgarna är tunga, otympliga, låter mycket, för stora och så vidare i samma spår.

Tills idag. Det kom en man i vit slips o skjorta och sa:

Ja men jag tänker inte gå där och dra en sån efter mig som en femåring. Det känns ju... Omanligt.

Det enda jag kunde kläcka ur mig genom den kvävda skrattsalvan var:
Jasså, ja jag vet inte.

Varpå mannen barskt svarar:
Nej men det vet jag.

Det är en härligt stark integirtet som inte bara får nuddas, om manligheten blir knäckt av mataffärens kundkorgar... Eeeeller...
Ibland är det himla roligt att ha ett servieyrke.


Puss*

Telefonförsäljning

Jag har kommit på en sak som är mycket festlig, för oss som fortfarande inte har sett till att telefonförsäljarna har tagit bort telefonnummret från sitt register.

Det räcker med en liten mening, säg till exempel som

Vad sa du att du ringer ifrån, sa du?

Eller ett glatt

Hejdu!


Då kommer de liksom av sig i monologen, den där inledningsmonologen som hålls för att vi i andra änden skall nappa. Blir liksom helt ställda och måste dröja en liten sekund för att åter hitta rätt rad i pappret.

Det tycker jag är himla festligt.


Puss*

RSS 2.0